Fotboll är i grunden ett enkelt spel. Det lag som gör flest mål är bäst och vinner matchen. Efter tisdagens derby mot Ericsberg vill man gärna förklara bort förlusten med att vi hade så många målchanser och borde ha vunnit, men tyvärr är målchanser bara en del av spelet. Vi var kanske bättre i spelet ute på planen, men vi var inte tillräckligt bra i straffområdet, och det är ofta den kvaliteten som avgör om man får några poäng.
Vi hade för dagen flera rutinerade spelare borta av olika anledningar, främst i de offensiva leden. Det gjorde att vi var lite svagare fysiskt sett, men samtidigt hade vi mer spring i benen. Våra yngre spelare visade att vi kunde spela bort motståndarna när vi fick utrymme.
Båda halvlekarna hade en tydlig skepnad: Ericsberg vann betydligt mer boll i början av respektive halvlek, fick tryck på oss och orkade stänga av våra anfall så att vi blev låga. I takt med att de inte längre orkade sätta någon vidare press kunde vi däremot spela oss ur situationerna och fick mer och mer att säga till om ju längre varje halvlek rullade.
I första halvlek skapade vi några bra chanser under sista kvarten, men vi var också lite oskickliga när vi inte gick på skott utan ville spela oss hela vägen fram. Då tappade vi de bästa lägena, och skotten blev inte bättre än att deras målvakt kunde rädda. Vi är inte helt nöjda med domarens nivå för varningarna i första halvlek, då vi åkte på två stycken medan de fick noll trots två rejäla kapningar och några situationer till där det kunde ha bedömts annorlunda. De hade vid några rättmätiga gula kort inte haft möjlighet till de taktiska varningar som de tog sista 25 minuterna, då domaren knappt hade stoppat ned kortleken innan den kom upp igen efter ett gäng tröjdragningar.
Den andra halvleken inleddes annars likt den första då Ericsberg var det bättre laget men nu hade vi betydligt fler bollvinster men vi hade förskräckligt svårt att spela ut den första bollen efter bollvinst på en spelare med fart och yta. Oftast hamnade bollen åter till en Ericsbergsspelare. Lagom när vi som i första halvlek började ta över spelet får de en hörna som dimper ned strax före mållinjen och egentligen rensas den nog på en Ericsbergsspelare men domaren har noterat det som självmål. Oavsett vad var det verkligen ingen skörd av att Ericsberg spelade bort oss. Vi visar dock precis som mot Banadir att viljan är det inte något fel på. Vi skapar många bra möjligheter men effektiviteten är inte riktigt hundra. Vi får dock ett gyllene läge då Edwin blir dragen i armen när han är på väg förbi och helt plötsligt har vi under denna säsong fått två straffar. Tyvärr räddar målvakten straffen och trots att returen ger oss ett ännu bättre läge för mål hamnar bollen på något sätt över ribban.
Ericsberg kontrar farligt några gånger när vi trycker på men det är vi som driver matchen sista kvarten. När sedan Ericsberg får ett hårt dömt direkt rött med 10 kvar så får vi kvar bollen på ett bättre sätt. Fortfarande saknar vi lite ”killerinstinkt” så trots bra lägen blir avsluten inte bättre än att Ericsbergs duktige keeper räddar allt och precis som i fredags slutar derbyt med en 0-1 förlust. Denna gång har vi betydligt mer chanser och mer kontrollerat spel. I fredags var ändå känslan att trots att vi mycket väl kunde fått en poäng så var Banadir det bättre laget men på tisdagskvällen var i alla känslan i KAIK lägret att vi var värda mer än 1 poäng men som jag inledde, gör man inga mål är det omöjligt att vinna.
Det är många som gör bra prestationer och ingen viker ner sig, men vi måste ta för oss lite bättre i anfallspositionerna så att vi kommer till mer centrala avslut och avslutar vid fler tillfällen. På söndag är det dags för KSK. Det är väl inte så stort hopp om att våra skadade offensiva spelare är tillbaka, men vi får ösa på och på ett ännu bättre sätt skapa fler lägen. Då kommer vi göra fler mål och vi får hoppas att det är vår tur att få lite medstuds när lägena uppstår.
0-1 57:e min Ericsbergs GoIF
Varningar Fredric Oreskovic, Edwin Bentholm och Roger Hovsby ett solkart gult kort i backen upp till omklädsningsrummet i paus