Efter en stark inledning av årets seriespel har de gulsvarta hamnat i en rejäl svacka. Vi har drabbats av många skador och stora skiften i laget, vilket gjort att det varit svårt att få någon kontinuitet. Det har varit insatser som varit långt under vad vi ska kunna prestera, och då har självförtroendet fallit än mer. Förra veckans förlust mot Eskilstuna Södra var ett steg i rätt riktning, med en bra kampinsats där vi hämtar in 2–4 på ett riktigt starkt sätt, men då blir det riktigt tufft att åka på ett mål på övertid och få åka hem från matchen mot prinsens lag utan några poäng. Enligt rapporterna har veckans träningar dock visat att grabbarna inte är alltför nedslagna, utan har genomfört riktigt bra pass, och de står bara och stampar för att vända denna trend.

Matchen startar även mycket bra då Noa inleder med en tvåfotare i straffområdet och därefter blir tydligt kapad, men straffsignalen uteblir från den i övrigt utmärkte domaren. Att det inte blir straff kan bara tillskrivas den överenskommelse som domarkåren har om att KAIK bara inte ska få någon straff. Om jag nu inte missminner mig står vi fortfarande på 0 straffar framåt under 1,5 säsonger i division 6 och någon i inledningen av 2024. Märklig slump – tur att vi får lite bonusstraffar i Sjötorps Cup.

Noa ska dock få göra mål efter en hörna då Joel på ett mycket bra sätt jobbar fram bollen. Spelet är bra och vi är det bättre laget, men efter cirka 20 minuter åker Olof på en rejäl stukning och samtidigt måste en för dagen krasslig Robin kliva ut. Då tappar vi övertaget. Högsjö tar över och kvitterar rättvist innan halvtidsvilan.

Isak har efter sina långvariga problem med baksidan inte spelat något denna säsong, men visade på sina knappa fem minuters spel innan paus att han kommer att bli en injektion för KAIK. Han gör det jobbigt för motståndarna med sin tyngd och fart. I inledningen av andra blev det även ett avtryck i målprotokollet. På tio minuter har han gjort två mål och rivit sönder en spretig rödblå backlinje. Det är dock även inledningen på en riktig vilda västern-halvlek. Högsjö börjar slarva i hemjobbet och fokuserar endast på anfallsspel, och vi får stora ytor att gå framåt på när vi får boll. Samtidigt är vi utdragna när vi tappar boll och har för många spelare på fel positioner när Högsjö ställer om. Många spelare har svårt att läsa av spelet och anpassa positionerna efter vad som kan hända. Det blir okontrollerat spel och rena chanser byts mellan lagen. Högsjös forward Hampus Mokvist gör några riktigt bra aktioner och gör ytterligare två mål i andra halvlek. Vi hinner dock hela tiden emellan med några fina mål, så det blir egentligen aldrig riktigt oroligt att vi ska tappa segern. Vårt anfallsspel är riktigt bra och spelarna bjuder publiken på några fina nummer, som när Besnik på sitt patenterade sätt går förbi försvararna till kortlinjen och spelar in till Abdullah. Joel nickar in en hörna och Isak gör ytterligare ett mål efter en fin djupledslöpning.

När sedan Max sätter vårt sjunde mål och Högsjö avslutar med ett sista reduceringsmål har andra halvlek inneburit nio mål. Det är roligt för publiken att se mål, men stabiliteten är förstås inte riktigt vad man önskar i spelet.

Det klassiska uttrycket om huruvida man ska se glaset som halvtomt eller halvfullt passar bra efter denna insats. Det finns verkligen saker att förbättra i försvarsspelet, för Karja i målet gör två–tre riktigt vassa frilägesräddningar. Hade dessa situationer gått åt fel håll hade det kunnat ändra matchbilden. För att poängtera att vi även hade lite medstuds denna gång fick vi i publiken se en märklig situation där en boll som är på väg in i mål för Högsjö tar på hjulet i målburen och studsar ut. Domaren låter helt riktigt spelet fortgå eftersom den inte passerat över mållinjen, även om den ”borde” ha gjort det. Däremot skapar vi otroligt många målchanser och passningsspelet är mycket bättre. När vi nu avslutar denna förlustsvit ska vi verkligen fokusera på det positiva. Det är många spelare som visar att det finns en högre höjd, och med fler spelare tillbaka ska vi ta oss uppåt i tabellen. Trist som tusan då att se kapten Hammarström skada sig, och utan att ha någon sjukvårdskompetens är nog risken att det kan bli någon match utanför spelplanen. Hur som haver är det bara att ta med sig farten in i nästa match och se till att plocka lite poäng innan uppehållet och positionera oss inför en stark höst.

1-0 13:e min Noa Hedlund ass Joel Eriksson

1-1 29:e min Högsjö 

2-1 46:e min Isak Östergren ass Robin Gustafsson

3-1 55:e min Isak Östergren ass Ibrahim Alalloush 

3-2 64:e min Högsjö 

4-2 67:e min Abdullah Abdullah ass Besnik Hyseni 

5-2 78:e min Joel Eriksson ass Besnik Hyseni hörna

5-3 80:e min Högsjö 

6-3 81:a min Isak Östergren ass Abdullah Abdullah

7-3 84:e min Max Andersson ass Besnik Hyseni 

7-4 88:e min Högsjö 

Varningar Robin Gustafsson och Abdullah Abdullah 

Vi har nu kommit fram till slutet av maj och halva vårsäsongen har spelats. Gulsvart började serien bra, förutom plumpen i den första matchen, men nu när vi kommit in i en derbystreak har vi tappat fart ordentligt. Inför fredagskvällens möte med KSK U är det med två raka förluster i bagaget. Denna fredagskväll bjöd på en strålande inramning för fotboll, då det var mycket folk på plats och solsken, även om temperaturen föll snabbt när solen försvann.

KAIK startade matchen riktigt skakigt. Vi gav bort bollen efter hårresande misstag två gånger under den första minuten, och det var nära att KSK kunde ta ledningen direkt. Efter denna chock började vi få lite mer ordning på saker och ting, och spelet var relativt jämnt, men det fanns väldigt lite struktur. En eller två passningar – brytning – och så vidare. Vid några tillfällen fick något av lagen till en bättre djupledsboll, och det var på en sådan som Bentholm blev frispelad. Helt fri med KSK:s målvakt sköt han tyvärr så att målvakten kunde göra en fotparad.

Därefter tog KSK över mer och mer och hade två riktigt högoktaniga chanser. Till slut gjorde de också ledningsmålet, men det var en situation som vi kunde ha hanterat bättre och därmed undvikit. Vi var nu svaga i spelet, men det fanns ständigt ytor bakom KSK:s backlinje om vi bara kunde sätta bollarna med kvalitet. Med tio minuter kvar fick Besnik precis den boll han skulle ha och sprintade ifrån KSK:s backlinje, men i friläget blev han upphakad. I stället för ett friläge blev det ett rött kort för KSK-backen och en frispark som vi tyvärr utnyttjade dåligt.

Som det så ofta blir när man inte har dagen och självförtroendet inte finns där, spelade vi inte särskilt mycket bättre trots att KSK var en man mindre. Fram till paus var det KSK som fortfarande skapade flest chanser, även om spelet var jämnare.

Återigen tappade vi flera spelare under matchens gång på grund av skador, och det störde samspelet som, trots en man mer, såg svagare ut denna gång än i någon annan match under säsongen. Vi kom ut i andra halvlek och tog över mer och mer, men fortfarande skapades det alldeles för lite tryck. Det missades passningar och togs dåliga beslut i målsituationerna. Vi fick dock ut bollarna lite bättre på kanterna och skapade ändå några bra chanser, men svaga avslut eller svaga inlägg förhindrade mål. KSK hade också någon riktigt bra chans att avgöra matchen. Wangen fick en gyllene chans med tio minuter kvar, men fick tyvärr inte rätt träff och det tomma målet passerades. När man sedan började känna att det var kört kom den bästa chansen, när en inläggsfrispark möttes med huvudet och det såg ut som mål. Men Neo i KSK:s kasse gjorde en grym räddning, och Zaim fick returen och skulle bara slå in den. På något sätt fick Neo dock upp armarna och räddade även returen. Neo räddade därmed de tre poängen till rödsvart. Vi kammade noll i en match som verkligen var ett derby, för det var inte mycket fotboll som presterades och underhållningsvärdet var lågt, med få kombinationer och få målchanser, och egentligen ingen direkt hetta i närkamperna heller.

Det är mycket som liknar förra säsongen för Gulsvart, även om det är vid lite olika tidpunkter på säsongen. Efter att ha visat upp riktigt fint spel och tagit segrar mot några av seriens bästa lag kommer en hel bunt skador, och även om det finns en bred trupp faller formen djupt ned i källaren även hos dem som är friska. Igår saknades nästan en hel elva, med dem som föll bort under matchen, och insatsen igår var säsongens sämsta. Återigen var det ett derby där vi var riktigt svaga.

Torshälla och Standard är klart vassare motståndare än KSK, och då presterar vi ändå en mycket bättre fotboll än vi gör denna gång, trots att det endast är tio spelare vi ställs emot. Nu hoppas vi att några spelare kommer tillbaka och kan bidra till att höja nivån även på träningarna. Det är några tunga förluster, men det är bara tre förluster efter tre fina segrar, så det är bara att släppa detta, gnugga på och hjälpa varandra på träning för att komma tillbaka till den nivå vi kan vara på.

0–1 KSK, 25:e min

Varning: David Wangefors

Efter en fin vinstsvit åkte vi på en smäll i derbyt mot Ericsberg, där vi gav bort första halvlek. Trots en uppryckning i den andra blev det förlust.

Nu stod Banadir för motståndet på en plan som få av oss trivs på – Värmbols IP:s konstgräs. Vi förlorade båda matcherna mot Banadir förra året, och framför allt var det fysiken som fällde avgörandet när vi möttes efter sommaruppehållet.

Vi går in i matchen och det är som en karbonkopia av förra veckan. Grabbarna är inte påslagna utan avvaktar i dueller och löpningar. Banadir får ett klart övertag, och det är bara dåligt riktade skott från deras spelare som gör att vi inte ligger under med ett par bollar efter 15 minuter. Efter 17 minuter smäller det dock till efter en fin upprullning från Banadir, men det är en situation där vi betydligt enklare hade kunnat spela upp bollen i stället för att tappa den i sista tredjedelen och därmed bli helt oorganiserade.

På sidan är man lite orolig att det ska rulla iväg, men i stället är det vi som skapar nästa riktigt vassa chans. Konrad drar iväg på en jättelöpning längs högerkanten, och Besniks passning är perfekt. Konrad släpper in bollen till Olof, som överväger några olika alternativ men bestämmer sig för att borra in den intill stolpen. Vi får lite luft därifrån, och även om Banadir fortsätter att skapa farligheter efter ett gäng diagonalbollar lyckas vi reda ut det fram till paus. Vi får därför vara väldigt nöjda med oavgjort efter 45 minuter.

I den andra halvleken kommer vi ut betydligt bättre och med lite vind i ryggen. Vi har bollen på anfallssidan större delen av tiden och skapar två riktigt bra lägen. Det ena kommer när Besnik snor bollen av deras målvakt men blir neddragen, och det andra är den gyllene chansen när Olof får en snett inåt bakåt-passning från Besnik men blir lite störd av en medspelare, vilket gör att avslutet blir tamare än önskat. När vi sedan, med 25 minuter kvar, åker på 1–2 i stället känns det tufft. Särskilt eftersom bollen varit ute längs långlinjen, men den assisterande domaren tittar bara på offsiden och är därför inte uppmärksam på detta. Samtidigt får våra spelare inte sluta spela bara för att bollen är ute. Värre misstag har skett, och då måste man först lösa situationen och sedan fundera på om det var korrekt eller inte. Banadir tar tillfället i akt och bollen kan spelas in till en helt fri spelare som gör 2–1.

Nu är goda råd dyra och vi vill trycka på, men för dagen är det för många som redan är slutkörda. Vi får inget riktigt tryck, och när Banadir sedan gör 3–1 på en kontring när vi försöker kliva fram känns det ändå kört. Konrad trycker in 3–2 efter en hörna som Joel nickat ned, men tiden räcker inte till och vi åker på ännu en derbytorsk.

Konrad gör en riktigt bra insats och sliter i alla 90 minuter, och Melker i målet bidrar med stor pondus och fina uppspel. Men övriga kan bättre. Nu måste vi upp i nivå både mentalt och fysiskt inför fredagen, för då är det derby igen och vi måste börja plocka poäng i derbytabellen.

1-0 17:e min Banadir 

1-1 26:e min Olof Hammarström ass Konrad Emanuelsson 

2-1 67:e min Banadir 

3-1 90:e min Banadir 

3-2 92:a min Konrad Emanuellson ass Joel Eriksson 

Varning Olof Hammarström 

Efter att KAIK förlorade premiären borta mot Somtuna har man tagit två raka segrar, och på fredagskvällen kom en ny bekantskap på besök till Stalls Backe: Fogdö IF från Strängnästrakten. Frågan var om KAIK skulle kunna lösa en tredje raka.

Truppen såg bra ut med många tillgängliga, även om det fortfarande är några starka kort som av olika anledningar var otillgängliga. Just bredden i truppen och träningsnärvaron ser riktigt bra ut, och vi hoppas förstås att detta kommer att ge resultat på lång sikt.

Stalls Backe är helt okej för den här tiden på året, men det är lite svårt att rulla boll. I dag fick vi möta ett lag som klev upp högt, pressade rejält och spelade långt på två riktigt starka och bra forwards. Det blev därför snarare till vår nackdel när vi försökte spela, för vi fastnade ofta och spelade upp oss i svåra lägen så att de kunde bryta. När första bollen från deras sida dessutom ofta kom direkt blev det ryckigt spel, och Robin/Lövet som mittbackar fick verkligen slita – antingen i fysisk kamp i höjddueller eller i djupledslöpningar.

När vi ändå får tag i bollen har vi några bra anfall, och det är ett riktigt snyggt spel som ger oss 1–0. Olof får bollen efter en bollvinst, håller i den precis tillräckligt länge och slår sedan en passning i djupled mellan mitt- och ytterback. Besnik kommer med fart och möter med en yttersida in i nät. Strax efter detta får Besnik ännu en bra boll och spelar in på sitt patenterade sätt, snett inåt bakåt, till David som på första tillslaget sätter 2–0.

När andra halvlek började var Fogdö extremt uppumpat. Vittnen rapporterade om en riktig hårtork från tränaren ”Bergstrand”, och de visade verkligen att de lyssnat på sin coach. De slog långt så fort de fick chansen och forwards krigade om varje boll. De pressade i varje situation med 100 % intensitet. Vi gav dem även chansen till detta genom att tänka en sekund för länge, i stället för att spela snabbt på ett tillslag och skapa yta för någon spelare som kunnat lyfta förbi pressen. De fick bra betalt, men inte fullt betalt, för det var få chanser de skapade – däremot dog vårt eget spel helt ut.

I takt med att vi blev lite smartare (eller att de tröttnade något) flyttade vi upp spelet och tog över mer och mer. Vi ska förstås sätta 3–0 på någon av de chanser vi skapade och få en lugn och vilsam avslutning. I stället blir vi lite övermodiga och släpper in 2–1 i den 86:e minuten. När domaren dessutom lägger till fem minuter trots att det knappt varit ett avbrott – vilket sedan blir drygt sju minuter när det blir lite jidder med publik som står mellan bänkarna – hinner man bli orolig för att vi ska tappa segern. Men det blir aldrig riktigt farligt, och vi kan till slut jubla över den tredje raka segern.

Det finns mycket som är bra, och det är många som krigar för märket på bröstet – inte bara för siffran på ryggen. Vi förtjänar att ta ledningen och med den i ryggen spelar vi kanske inte bländande, men stabilt. Det finns mer i det här gänget, och vi hoppas att det kommer fram mer och mer om vi fortsätter träna bra och behåller den tuffa konkurrensen i truppen.

I dag är Ibbe bästa KAIK:are. Han är verkligen den uppsamlande aktören på mitten och spelar i stort sett alltid enkelt och klokt – i alla lägen utom ett hittar han rätt passning till en medspelare. Samtidigt är det många som bidrar till segern genom ett gediget arbete.

1-0   22:a min: Besnik Hyseni (assist: Olof Hammarström)

2-0   28:e min: David Oreskovic (assist: Besnik Hyseni)

2-1 87:e min Fogdö IF

Varning: Rasmus Rytter-Carpman (tung varning att få – han får en utspark i huvudet och för det blir det gult kort 😊).

KAIK- Torshälla/Nyby IS  3-1 (2-0)

En fredagskväll i april kan vara kylslagen och regnig, men den kan också bjuda på hemmapremiär på Stalls Backe för KAIK:s herrar i härligt soligt vårväder.

Torshälla/Nyby hade tagit sig till vår hemmaborg för att spela årets första hemmamatch på Stalls Backe – och det förstås på naturgräs. Planen var riktigt skaplig, även om den inte är lika jämn och bollen inte rullar på samma sätt som på konstgräs, vilket ofta märks i inledningen av säsongen innan spelarna vänjer sig.

Vi börjar lite passivt och kommer inte riktigt upp i press på rätt sätt, vilket gör att Torshälla blir spelförande och får gott om tid att slå längre bollar bakom vår backlinje, men också att slå instick på ytan framför den. Vi är dock stabila i försvarsspelet och det blir sällan farligt, samtidigt som vi ser att när vi vinner bollen finns stora ytor att kontraslå på. Vid ett sådant tillfälle spelar vi oss fram till en hörna. Joel slår den och, om vi ska vara snälla, hittar han en perfekt boll till Besnik, som drar till direkt och placerar bollen perfekt intill stolpen. Vi blir bättre och bättre, får bättre grepp om Torshälla i pressen och vinner bollen oftare – spelet är väldigt jämnt.

I den 28:e minuten tar sig Besnik förbi på sin kant och inspelet är perfekt till dagens vassaste aktör – Rasmus Rytter-Carpman – som vinklar in 2–0, vilket också blir paussiffrorna.

I den andra halvleken inleder vi perfekt då 2–0-målet nästan repriseras. Besnik spelar in och Rasmus avslutar mot målvakten som räddar, men Rasmus är påpasslig och slår in returen. Nu känner man på bänken att vi skapat lite luft, så vi kan spela lugnare – men då får vi motflyt. Bollen studsar upp och tar högt upp på armen på en KAIK-spelare och assisterande domaren tar beslutet att det är hands. Det är säkert inte helt fel, men många gånger får sådana situationer passera. De gör 3–1 och nu blir vi väldigt ängsliga. Det slås hellre långt än spelas på felvända spelare, och många gömmer sig i stället för att kliva fram och ta ansvar. Vi blir extremt passiva och vill bara försvara oss. Det gör vi dock riktigt bra och alla spelare krigar ruskigt hårt, även när vi drabbas av några tuffa skador. Nya killar kliver in och kämpar hela vägen in. Torshälla har mycket boll och det känns farligt några gånger, men ofta är det ganska ofarliga avslut och vi kan många gånger bryta den sista passningen. Så även om det inte såg särskilt snyggt eller imponerande ut, kan vi kriga hem våra första tre poäng för säsongen.

Rasmus har nämnts tidigare i texten och står, förutom två mål, även för ett fantastiskt jobb. Detsamma gäller Ibrahim Alalloush, som löper över stora ytor och framför allt i första halvlek hittar en del bra bollar framåt i djupled. Vi tar med oss denna helgjutna arbetsinsats och får ytterligare en träningsvecka på gräs för att få upp formen på flera av spelarna som haft skadeperioder under våren. Till nästa helgs match mot Standard siktar vi på en lika bra kampinsats, men med ett lite vassare anfallsspel.

1-0 13:e min Besnik Hyseni ass Joel Eriksson efter hörna 

2-0 28:e min Rasmus Rytter-Carpman ass Besnik Hyseni 

3-0 46:e min Rasmus Rytter-Carpman ass Besnik Hyseni 

3-1 48:e min Torshälla på straff

Varningar David Oreskovic

Utvisning Ibrahim Alalloush (efter slutsignal)